Kapitel 3 Plasthjärta

Sista delen, hope you Enjoy!

*

Åtta veckor senare

 

Sandra satt åter igen på de obekväma plaststolarna i salen omringad av halvgamla damer. Men denna gången hade hon en underskrift med sig, sin plånbok, ett starkt mod och mycket beslutsamhet. Men mest av allt, nervositet och rädsla. Men hon skulle göra det. Det hade hon bestämt.

En liten stund senare kom det ut en lång man med blont kort hår och samma perfekta ansikte som alla andra som jobbade där.

 

-    Sandra Colleen?

Sandra gick med darriga ben fram till doktorn som sträckte ut armen in mot en korridor och de gick tysta fram ända tills Dr. Yard (som han tydligen hette) bröt lugnet.

-    Jasså, 5 operationer på en vecka. Det var inte lite. Hur har du haft råd med det om man får fråga?

Det var väll hemskt vad folk på denna kliniken var nyfikna av sig.

-    Nej man får inte fråga. Klippte Sandra av det tvärt, hon ville inte svara på några frågor av honom. Hon ville inte prata med honom alls.

 

De kom till slut in på ett kontor och de satte sig mitt i mot varandra. Han ville bara ha en snabb förklaring hur hon ville ha det och när han var klart sade han hur de skulle göra och i vilken ordning och hur länge det skulle ta för att läka mm. När han var klar med det tryckte han på några knappar på en apparat i stil med en telefon och poff, en sekund senare dök det upp en sjuksköterska och Sandra fick lägga sig ner på en bår för att bli ritad på. Det var som på dagis, förutom att personerna som stod och rita på henne nu skulle alldeles snart börja skära i henne. För hon var på väg, hon skulle bli vacker.

När de två personerna hade kladdat klart på hennes kropp fick hon ställa sig upp och godtjäna allting och skriva under på några papper och ta på sig en ljusblå urtvättad sjukhusdräkt. Sedan rullades båren iväg.

Hon var hemskt nervös nu och hon trodde att de inte skulle gå så bra för hennes hjärtslag fick hela kroppen att vibrera.  Men Dr. Yard sa att det gick över så fort hon blev nersövd. När hon fått andas ett tag i den där masken blev hon stentrött direkt och somnade.

När hon sov drömde hon en dröm om Sandra själv som stod och titta sig i spegeln. Huvudet var inlindat och midjan också. Sakta sakta av sig bandaget och till sist när man kunde se hennes huvud såg hon sig själv i ögonen. Hon var vacker, omåttligt vacker. Men var hon lycklig? Nej.

 

När hon vaknade hade hon midjan och näsan inlindade. Hon vände ansiktet åt andra sidan och reste sig upp. Såg sig själv i spegeln och tog långsamt av bandaget. Hon var inte vacker som i drömmen, men hon kunde se att hon skulle bli det när såren läkts.

Men som ett slag i huvudet så kom hon igår och förstod resten av drömmen. Var hon lycklig? Nej. Inte nu heller. Och det kändes inte som hon skulle bli det. Men Agneta skulle bli nöjd.

När båren rullades in i nästa operationssal men precis när de skulle sticka kniven i henne reste hon sig tvärt upp.

 

-    Nej. Jag vill inte, sa Sandra. Jag vill inte, släpp mig.

 

Hon visste att hon inte skulle bli lyckligare om hon sprutade in massa gift i ansiktet. I Agnetas ögon spelade det ingen roll. Och det var ju hennes ansikte, det var hennes liv och det var inte någon annan som skulle bestämma det. Hon insåg att det var det hon hade låtit Agneta, den jävla losern, göra i hela hennes liv, hon hade låtit sig själv bli nertryckt och förolämpad i snart 14 år.

Dr. Yard pratade men Sandra var som hypnotiserad och bara gick iväg till rummet hon hade sin väska i. Av med den sunkiga sjukhusdräkten och på med sina egna kläder.

Det hade snart gått tre dagar sedan hon opererade näsan, så hon tog av sig bandaget och gick.

Ut genom dubbeldörrarna. Ut på gatan.

Hon drog fram telefonen ur fickan och ringde till nummerupplysningen.

- 118 100 vad kan jag hjälpa till med?

- Ja, hej jag skulle vilja ha numret till min pappa, Rolf Karlsson.

 

’’Spegel spegel på väggen där, jag vet nog vad skönhet är’’

Made by Nanna Geidenmark






Kommentarer
Postat av: Mamma

Du är bara bäst! Och klokast! Gullunge!

2010-08-24 @ 05:30:33
URL: http://bifrost-nallevad.blogspot.com/
Postat av: Livisen

gud! sjukt bra novell! :) älskade den!

2010-09-05 @ 01:20:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0